En aktiv dialog krävs för att lyckas med klimatomställningen i Västra Götaland

Den västsvenska kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om har under hösten blivit alltmer synlig i olika arrangemang. Målet med satsningen är att lantbruksnäringens produktion av råvaror för svensk energi- och livsmedelsproduktion ska bli mer klimatsmart och fossiloberoende.

Flera av arrangemangen har gjorts i samverkan med den oberoende mötesplatsen Gröna Möten som drivs av Agroväst i samverkan med flera viktiga aktörer inom de gröna näringarna.

“Gröna Möten är en mötesplats som på tre år etablerats och blivit en betydelsefull kommunikationskanal för spridning av forskning och ny teknik till de gröna näringarna. Vi gör arrangemang på alltfler platser i Västra Götaland och ökar på så vis successivt vår geografiska spridning”, förklarar Ulrika Åkesson (bild), projektledare för Gröna Möten. “Samarrangemangen med Klimat 2030 har varit betydelsefulla och uppskattade inslag under hösten”.

Antalet naturskador ökar inom lantbruksnäringen

Vid ett lunchseminarium 27 november i Skara sammanfattade Johan Litsmark, naturskadespecialist från Länsförsäkringar, behovet av förändring i samhället för att minska det ökande antalet naturskador med orden “Vi behöver alla förändra oss då det är planeten Jorden som står på spel. I Sverige lever vi över våra tillgångar i samma utsträckning som amerikaner. Vi konsumerar i Sverige 4,2 gånger av jordklotets resurser per år. Att jämföras med världens konsumtion som ligger på 1,7”. Johan Litsmark är en av tre naturskadespecialister på Länsförsäkringar och anledningen till satsningen är att man noterat att andelen naturskador hela tiden ökar.

Camilla Linder, verksamhetsledare Energigården med Johan Litsmark, Länsförsäkringar

Vi lever i en tid då klimatförändringarna sker allt snabbare och blir mer märkbara. I Sverige har vi att förhålla oss till ett varmare klimat i Sverige med våtare vintrar och torrare somrar, en längre vegetationsperiod med ett ökat skadedjurstryck på våra odlingar. Johan pekar på vikten av att vi behöver se många olika lösningar som löper parallellt “Det handlar inte om antingen det ena eller det andra. Vi bör gå igenom alla typer av odlingssystems och förädlingsmetoders processer och hushålla med ändliga resurser. Dessutom behöver vi förhålla oss till förändrade förutsättningar som längre vegetationsperioder, hur vi kan utnyttja dessa för att få högre skörd genom val av grödor, sorter och se över våra vattenförsörjningssystem. Vid varje ny investering behöver vi beakta klimatminskande effekt som en del av våra investeringsbeslut, ända ner på gårdsnivå”, menar Johan.

Hur gör vi produktionssystemen mer hållbara

Att ställa om till ett mer klimatsmart lantbruk innebär inte enbart att man ska tänka förändring när man investerar stort och nytt. Även i det dagliga arbetet på gården finns åtgärder att vidta, inte minst vad gäller precisionsodlingstekniker. Klimat 2030 deltog under en heldag tillsammans med nätverket Precisionsodling Sverige (POS) för att lyfta fram precisionsodlingsteknikens fördelar och möjliga klimatvinster. Moderator för dagen var Ulf Sonesson, RISE. Han gav oss en överblicksbild över hur produktionssystemen kan och behöver bli mer hållbara. Ulf menar att det är viktigt att se helheten och att det kan finnas målkonflikter, men vi kan inte kompromissa med ekonomi, kvalitet och djurvälfärd. Vi ska satsa där vi har möjligheter att minska miljöpåverkan och samtidigt öka produktiviteten. På så sätt skapas förutsättningar för mindre klimatpåverkan per producerad enhet. Ulf nämnde som exempel att det finns stor potential att använda biogas framförallt genom att röta gödsel.

Inom Greppa näringen finns tillgång till verktyget VERA – ett hjälpmedel för hur du på gårdsnivå kan mäta klimatavtrycket du gör genom ditt sätt att arbeta. Maria Stenberg från Jordbruksverket redogjorde för upplägget i verktyget och hur man där kan beräkna gårdens klimatavtryck. En bra start för lantbruksföretagare är att använda Klimatkollen som ligger på Greppas webbsida för att enkelt får fram information om vilka förändringar som kan göras, i stort och smått.

Filip Lundin, Macklean visade på sambandet mellan att satsa på ny digital teknik och minskade klimateffekter. I rapporten Internet of things, där Filip är huvudförfattare, beskrivs framväxten av IoT-baserade lösningar som att: “en stor mängd kunskap, som tidigare antingen fanns i bondens huvud eller inte mättes alls, tillgängliggöras digitalt. Detta skapar helt nya förutsättningar och möjligheter för både lantbruket och resten av livsmedelskedjan”. Filip förklarar vid seminariet i Skara att vi går från ett skifte där vi haft fokus på elektrifiering och utveckling av de tunga produktionsmaskinerna som sparat oss många arbetstimmar till att i det nuvarande “tredje skiftet” se framväxten av heltäckande digitala produktionssystem i samspel med nischade digitala lösningar. I rapportens sammanfattning poängteras bland annat att en exponentiellt ökad mängd data ger helt nya sätt för lantbrukaren att skapa värde, genom bättre beslutsunderlag och förutsättningar för mer intelligent automatisering.

Politiskt stöd viktigt för lantbrukets omställning

För att lyckas nå klimatmålen enligt det avtal som slutits inom EU krävs stöd och viktiga beslut från politiskt håll. Klimat 2030 tillsammans med Landsbygdsnätverket och Gröna Möten arrangerade en eftermiddag med studiebesök på Brunsbo biogasanläggning med efterföljande diskussion om hur vi skapar förutsättningar för en omställning till fossilfria drivmedel. I detta sammanhang blir lantbruksnäringen en viktig resurs med möjlighet att producera nya, förnybara drivmedel baserat på råvaror från jordbruket. Fyra av Skaraborgs kommuner deltog med stort engagemang i hur vi gemensamt kan stötta lantbruket och utveckling av ännu bättre tekniklösningar. Camilla Linder, verksamhetsledare för Energigården, säger “Det är lokalt vi får saker att hända och i så stora frågor som investering i nya drivmedelsstationer behöver vi se över våra kommungränser och bilda nya samverkansformer. Och det behöver ske med fart”.

I Västra Götaland fanns 2017 45 anläggningar för produktion av biogas med en produktion på totalt 430 GWh. Totala produktion i Sverige var 2068 GWh år 2017. Endast ett par procent av produktionen kommer från gårdar. Trots att vi inom Västra Götaland producerar en ansenlig del av landets biogas är vår förbrukning relativt låg. Endast 18% av kollektivtrafiken i Västra Götaland gick år 2016 på biogas. Nyligen har regionen gått ut med tuffare målsättningar om ökad omställning till biogas inom kollektivtrafiken.

Vi fick under eftermiddagen föredrag från två lantbruksföretagare som satsat på investering i biogas. Ett mindre gårdsbaserat i Brunsbo och ett företag där flera lantbrukare gått samman och satsat på det större Vadsbo Biogas. Biogasanläggningar idag är högteknologiska och bara styrsystemen för en ny anläggning är en miljoninvestering. I Brunsbo används rötat flytgödsel som substrat, en relativt enkel lösning om man ser till att hålla en god och jämn kvalitet in i anläggningen.

Håkan Samuelsson (bild), VD Vadsbo Biogas, som har lång erfarenhet av att producera biogas menar att det är en alltför svår utmaning i att få lönsamhet i mindre, gårdsbaserade anläggningar. De fasta kostnaderna är stora oberoende på vilken storlek på anläggningen, menar han. “I kombination med den kostsamma, teknologiskt avancerade styrteknik som är förutsättningen idag krävs det volym för att bli lönsam”. Jämfört med Brunsbo Biogas 3,5 miljoner i investering har Vadsbo Biogas satsat 57 miljoner. En satsning som inte var utan risk, tvärtom var man tidigt ute och det var inte alla som trodde på att det skulle kunna bli lönsamt. “Idag är anläggningen att ses som en kretsloppsmaskin där vi gör drivmedel av solljuset”, förklarar Håkan. Men det gäller att finna samverkansformer genom hela kedjan, från beslutsfattare inom kommun, lantbrukare i samverkan och de stora gasbolagen som behöver investera i gasstation och inte minst fordonsindustrin, som aktivt behöver marknadsföra klimatsmarta transportmedel för att skapa en efterfrågan. Bara investering i en ny tankstation uppgår till 7-10 miljoner och för detta behövs en säkrad marknad och tydlig efterfrågan.

Engagera energibranschens aktörer på det lokala planet

Hugo Franzén från Franzén energiteknik (bild) framhöll under eftermiddagen att det med stor sannolikhet kommer krävas en mix av lösningar som kan fungera tillsammans. Det är inte antingen biogas eller el eller vätgas eller etanol. Beslutsfattare behöver skapa sig en helhetsbild och intressera sig för den nya tekniken och skapa viktiga relationer med de kommersiella aktörerna inom fossilfria drivmedel.

En kommun som aktivt arbetar för att utvärdera och testa nya tekniska lösningar för klimatsmarta transporter är Mariestads kommun. Inom Electric Village drivs flera forskningsprojekt där man fungerar som testbädd för en rad olika, framåtriktade lösningar. Jonas Johansson berättade om flera av deras pågående projekt där man använder kommunens egna verksamheter för att testa nya distributionslösningar inom kommunen med t ex eldrivna bilar för att leverera kontorsmaterial till olika verksamheter inom kommunen. Man har också byggt en vätgasstation som nu i dagarna kommer kunna producera sin egen el ifrån solceller.

En öppen och engagerad dialog fördes mellan deltagarna från de olika kommunerna och alla var samstämmiga om att det är viktigt att mötas och gemensamt diskutera omställningsfrågan och hur vi skapar en fossiloberoende miljö på kommunnivå.

Klimat 2030 och Gröna Möten planerar nu för nya träffar med beslutsfattare inom Västra Götaland. “Det är viktigt att vi hela tiden håller grytan kokande, att vi för en aktiv dialog mellan beslutsfattare, lantbruksföretagare och branschens teknikledande aktörer”, avslutar Camilla Linder.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild