Fång på häst – en välfärdssjukdom

Sjukdomens orsaker är multifaktoriell, vilket är en av anledningarna till att det bedrivs mycket forskning på området i världen idag. Det är också en sjukdom som är en av de mest smärtsamma som kan drabba hästen. Detta engagerar många hästägare som månar om att deras hästar ska må bra. En välbesökt aula på Uddetorp lyssnade uppmärksammat och ställde många frågor i samband med Gröna Möten 29 mars 2017. Elin Hedin, veterinär vid Husaby Hästklinik, arbetar till vardags med bilddiagnostik. Hon har dock genom åren studerat och forskat i orsakerna till fång.

ElinHedin20170329close

“Om jag visste exakt hur ni skulle undvika fång på häst skulle jag nog kunna göra anspråk på Nobelpriset”, inledde Elin.

Ett abrupt betessläpp är fortsatt den vanligaste orsaken till att akut fång utvecklas. Men det kan finnas underliggande orsaker/sjukdomar som påverkar vilka individer som drabbas. Detta har man kunnat visa i forskning. Det är dock oklart hur sjukdomen egentligen har utvecklats. Det gör det svårt att veta vilka åtgärder man ska sätta in. Men, på veterinärsidan, har det gjorts viktiga insatser. Idag kan man tidigare diagnosticera sjukdomar och de underliggande faktorer som kan leda till fång och på så vis hitta individer i riskzonen. Detta måste ses som ett viktigt framsteg i att undvika kraftiga smärtor och invalidisering hos hästar som utvecklar fång.

Fång måste behandlas
Fånghästbild1Ju tidigare man sätter in åtgärder desto bättre. Det är viktigt att få en diagnos så tidigt som möjligt. Om sjukdomen får utvecklas så ger förändringarna i hovens stödjeapparat till slut invalidisering. Kopplingen mellan ben och hovkapsel förvrängs och hoven förlorar därmed sin stödjande funktion (hovbensrotation, hovbenssänkning). Symtom på fång visar sig oftast först i framhovarna, men i de flesta fall är alla fyra hovarna angripna. Symtom att uppmärksamma är smärta i hovarna, hälta, fångställning, avlastar framhovar, ökad digitalpuls, värme i hovar. Om du misstänker akut fång tillkalla alltid veterinär.

(bilden som fotats kommer från Ove Wattle, SLU)

Ponnyhästar särskild utsatta
Idag delas fång upp i olika delar: Inflammatorisk, belastnings och endokrinopatisk (hormonell). Nu på senare tid har man oftare sett ett samband mellan EMS (Ekvint metabolt syndrom) och PPID (Cushings), båda har att göra med förändringar av hormonbalans. Enkelt uttryckt kan man säga att EMS drabbar unga hästar och PPID hästar som är mer än 15 år.
EMS sägs vara en välfärdssjukdom på häst. Den hänger ihop med fetma och insulinresistens. Med hög grad av hull ökar risken för fång – det vet vi.
Fett i nacken är ett tydligt tecken på dåligt fett. Hästar som har insulinresistens ligger också i riskzonen, menar Elin. Vid insulinresistens överproducerar individen insulin för att rätta till sockerbalansen. Man har konstaterat att höga halter av insulin i kroppen ökar risk för fång. Rent genetiskt drabbas ponnyhästar oftare av fång än andra, mer avlade hästraser. Detta tros hänga ihop med att den historiska hästens genmassa var anpassad för en sommarsäsong med ökat hull och en vintersäsong där avmagring skedde. Dagens hästar har god tillgång på sockerrik föda året om. Vid diagnos PPID är åtgärden enklare. Det finns medicin och hästar återhämtar sig ofta snabbt efter behandling satts in. Behandlingen är dock livslång.

Kan jag som hästägare förebygga fång?
Elin framhärdar vikten av att ha kontroll på hästens foder. Det är viktigt att veta sockerhalten i t ex gräs. Elin nämnde också kort att hästens tarm är känslig och därför bör man också ta hänsyn till om gräset har hög halt av toxin eller inte. Vissa gräsarter har hög halt av både socker och toxin. Rajgräs bör inte ges till häst just på grund av detta. Gräsarter som är bra nämndes, t ex hundäxing, timotej, vitklöver. Tänk också på att kort gräs innehåller överlag mer socker än ett längre gräs (per kg). Det kan vara en god idé att vänta med att släppa ut hästen på bete tills gräset har nått en högre längd då gräset per tugga innehåller mindre socker och mer fiber.

Ha även kontroll på hur hästen eventuellt sätter hull. Märker man ökat hull i nacke och runt svansroten bör man vara uppmärksam. Denna häst löper större risk att få fång. Hästens tarm är känslig och snabba foderbyten är något man bör undvika. Planera förändringar noggrant och inför dem under en övergångsperiod. Kombinera inte olika åtgärder samtidigt, t ex ändra foder samtidigt som du ger en avmaskningsbehandling.

Elin tar också upp träning, att se till att hästen kontinuerligt rör på sig är viktigt. Träning 45 minuter per dag ökar insulinkänsligheten hos hästen. “Ha en bra dialog med din hovslagare. Fråga om det finns förändringar på hovarna”, uppmanar Elin.

Rådgör gärna med en veterinär om du ser symptom som gör dig fundersam. Vänta inte tills hästen får akut fång. Det finns provtagningar och analyser som hjälper till att tidigare identifiera risk för fång, vilket besparar hästen mycket smärta.

fånghästpublik20170329Gröna Möten i samarbete med Biologiska Yrkeshögskolan och Kompetenscentrum var väldigt glada över att så många besökte Uddetorp denna kväll. Det är helt klart ett ämne som berör och intresserar många hästägare. Elin avslutade sitt föredrag med att uppmana alla att ta till sig och sprida kunskap om fång. Det finns tidiga tecken att ta fasta på. Och slutligen: Den allra viktigaste medicinen för att förhindra fång är god skötsel och uppmärksamma hästägare.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst