Gården som redskap för grön rehabilitering

Tisdagen 12 september samlades ett 35-tal personer med intresse för tema Grön Rehab. Att se grön rehab som en möjlig ekosystemtjänst vidgar perspektiven ytterligare på vilka möjligheter det finns att skapa nya tjänster som i sin tur skapar nya arbetstillfällen på landsbygden. Kan man lägga till att det finns forskning som visar på de positiva effekterna av Grön Rehab i jämförelse med annan rehabiliteringvård blir det inte bara intressant utan även högst aktuellt. Gröna Möten fångar upp nya intressanta frågeställningar som både utmanar och engagerar många.

Green Care är samlingsnamnet

Bland deltagarna fanns både redan etablerade grön rehab/grön omsorgföretagare, forskare, rådgivare, näringslivsutvecklare  samt lantbruksföretagare med nyfikenhet och entreprenörsanda.
Det vi inledningsvis och med hjälp av Lena Lidfors, Professor vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, kunde konstatera är att begreppen är svåra att hålla isär: grön omsorg, grön rehab, naturunderstödda interventioner, djurassisterande interventioner m fl. Det samlande namnet internationellt och nu även mer och mer i Sverige är Green Care. Länder som kan sägas ha en mer utvecklad näring inom Green Care är Nederländerna, Norge och Italien. Green Care är alltså samlingsnamn för hur vi använder gröna miljöer och lantbruksgårdar för att främja människors hälsa och livskvalité. Målgruppen är varierad, vilket gör det ännu mer spännande. Det kan handla om alltifrån aktiviteter för elever, personer med funktionsnedsättning, nyanlända till vårdpatienter och äldre med demens.

Långtidssjukskrivningarna minskar inte

I siffror som Försäkringskassar visar 2017 kan vi utläsa att vi 2016 är tillbaka till samma sjukskrivningsnivå som 2009 och då talar vi om svenskar som är sjukskrivna mer än 2,5 år.
Lena Lidfors nämner också att vi i Västra Götaland verkar särskilt utsatta då vi ligger 7% över genomsnittet vad gäller sjukskrivningar pga psykisk ohälsa. Och det är just psykisk ohälsa och smärta som är de vanligaste orsakerna till minskad arbetsförmåga. Här poängterar Lena att det saknas forskning och utvärdering av rehabiliteringsmodeller för stressrelaterad psykisk ohälsa, vilket gör det svårt att veta vilka insatser som faktiskt fungerar.

“Här borde vi aktivt arbeta för utökad samverkan mellan våra forskningsområden”, påpekar Lena Lidfors. “Eftersom vi har ett försprång inom etologisk forskning där vi tydligt kan påvisa att människan mår bättre då den exponeras för natur”. Hon radar därefter upp en rad rapporter som pekar på positiva effekter, förkortade sjukskrivningstider och bättre verktyg för hantering av stressymptom. Teorierna om hur vi kan utnyttja naturen för att må bättre är många och det finns exempel på bra svensk forskning bl a från Patrik Grahn och Eva Sahlin.

Grön Rehab – en ung behandlingsform i Sverige

Grön Rehab har funnits i Sverige sedan i början av 2000-talet, praktiseras idag bl a på Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård och GreveGarden i Skaraborg. Först 2014 kom en svensk forskningsrapport i ämnet “To stress the importance of nature” av Eva Sahlin. Med hjälp av djupintervjuer under och efter Grön rehabiliteringsbehandling kunde Eva Sahlin påvisa signifikanta förbättringar vid utbrändhet, depression, ångest. Hon kunde också visa på minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion.

Grön Arena

Malin Fahlesson är ansvarig för Grön Arena-konceptet, framtaget av Hushållningssällskapet. Det är en nationell certifiering som grundar sig på forskning. Med certifieringen kvalitetssäkras din verksamhet som erbjuder tjänster inom antingen social omsorg, skola och pedagogik samt hälsa och rekreation. I detta koncept finns inga krav på vit kompetens, dvs det som erbjuds inom grön rehab och som remitteras av läkare. Grön Arena startades i Värmland för 11 år sedan. Under åren 2013-2014 drevs det som ett nationellt projekt inom Hushållningssällskapet med gott resultat med flera efterföljande certifierade företag. Idag finns 77 st godkända Gröna Arena gårdar, 22 av dem ligger i Västra Götaland. Utmaningen har varit och är fortfarande att bygga en fungerande affärsmodell som passar in i målgruppernas upphandlingssystem.

 

Under 2017 gör Hushållningssällskapet en omstart och driver nu på nytt ett nationell projekt för att marknadsföra och sprida information om konceptet. Starten för detta var att man förra året arrangerade Sveriges första Green Care konferens i samarbete med SLU.

Många steg rakt ut i luften

Det krävs mod och en stark inre övertygelse för att vara pionjär. Och det har hon, Elisabeth G Wahlgren, verksamhetsansvarig på GreveGarden. Idag är verksamheten en registrerad vårdenhet dit läkare kan remittera människor med utmattningssyndrom.

Det är elva år sedan jag tog min examen som trädgårdsmästare. Och detta för att jag efter 20 år som sjuksköterska hade utvecklat idén om att kombinera sjukvårdskompetens med vård byggd på trädgård och natur.”

Hon fortsätter: “Mina år på Hospice i Lidköping lärde mig att har du en idé, se till att göra något av den när du kan. Den devisen har gjort att jag tagit många steg rakt ut i luften”.

 

 

 

 

Verksamheten drivs fortsatt som ett projekt fram till 2018. Ett projekt som är ett samverkansprojekt mellan GreveGarden, SLU, Hushållningssällskapet och Skaraborgsinstitutet. Sistnämnda är projektägare. SLUs medverkan kommer bland annat att bidra med en litteraturgenomgång för att hitta stöd i forskning för de metoder som används i verksamheten. Detta kan omvandlas till krav i kommande upphandlingsunderlag, vilket är en viktig förutsättning för att få en fungerande, långsiktig affärsmodell.

Vården flyttas ut på gården

För att få tillgång till GreveGardens rehabiliteringsprogram krävs en remiss av läkare där du är sjukskriven 100% för utmattningssyndrom. Du måste klara av att delta tre förmiddagar per vecka, klara resan dit och hem. Vissa aktiviteter görs i grupp, vilket är ett krav att man klarar av. Du måste också vara skriven i Skaraborg för att vara berättigad vården. Rehabiliteringsprogrammet är 14 veckor och hittills har det visat på goda resultat. Parallellt görs en forskningsstudie baserat på djupintervjuer för att utvärdera och säkerställa de metoder som används. Trots att man hållit på i flera år är området nytt och mycket är fortfarande outforskat. GreveGarden bygger en del av sin verksamhet på Patrik Grahns (SLU, Alnarp) “Åtta karaktärer av naturmiljöer som antas ge stöd i människors vardag, både mentalt och fysiskt”.

                                   

Dessa rum är:

Rofylld – en plats som är tyst, trygg och säker
Natur – den vilda naturen som inte är skapad av människan
Artrik – ett rum som omfattar en mängd olika djur och växter
Rymd – ett naturrum som ger en känsla av att vara i en annan värld
Utsikt – en vy som inbjuder dig att stanna
Tillflykt – en trygg och avskild plats där man kan koppla av
Social – en social arena eller mötesplats
Kultur – som har tecken på människors värderingar, övertygelser, ansträngningar och mödor

Målet är att alla ska kunna hitta någon miljö där just deras behov av ro, avslappning, nedvarvning kan stimuleras på ett så bra sätt som möjligt. Elisabeth beskriver det som att i ” den rofyllda miljön får deltagarna möjlighet till återhämtning i ett tryggt sammanhang med professionellt stöd, fasta rutiner och social gemenskap, som alla är lika viktiga delar för att lyfta fram det friska hos varje individ.” GreveGardens målsättning är att göra övergången från rehabilitering till arbetsliv mjukare för individen. Och med Elisabeth finns ett helt team av kompetenser för att utföra arbetet.

Ett verktyg på vägen

“Det gäller att komma ihåg att Rom inte byggdes på en dag”, säger Richard Andersson som fungerade som moderator under seminariet. Att utveckla en helt ny näringsgren där affärsmodellen inte alls existerar tar tid. Det är inte bristen på idéer som gör att vi inte får fram fler innovationer och ser fler entreprenörer lyckas. Det är förmågan att faktiskt göra verklighet av sina idéer som är den stora utmaningen. Richard både utmanade och engagerade oss mellan passen. Han skickade också med ett viktigt verktyg på vägen: MVP = Minsta värderingsbara produkt. Ta inte sjumilaklivet direkt. Utveckla din idé stegvis och testa alltid av marknaden i varje steg. Det blir lättare för dig att hantera, du skapar ett behov på vägen och framför allt du får bättre förutsättningar till finansiering av din idé.

Gällande utmaningen med grön rehab så handlar det mycket om att hitta vägarna in på en marknad som är starkt reglerad av sjukvårdslagar, djuromsorgslagar och lagen om offentlig upphandling. Det är tungt för en enskild företagare att ta sig igenom alla dessa nålsögon och alla har inte den breda kompetens som krävs. Redan idag finns många nätverk och det är viktigt att samverka genom värdekedjan för att kunna lyfta fram den här, dokumenterat framgångsrika, behandlingsformen till att bli mer tillgänglig för en större allmänhet.

Ulrika Åkesson, Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson