Götala Egendom – en gård av stor historisk betydelse

Man kan inte låta bli att när det satsas på vidare forskning inom nöt- och lammköttsproduktion se tillbaka på området runt Götala och se betydelsen i ett historiskt perspektiv. Det finns flera intressanta spår i både marker, arkeologiska fynd och i skrifter som kopplar an till den verksamhet som finns idag. Onsdagen 26 september 2018 arrangerade Gröna Möten i anslutning till SLU:s högtidliga invigning av nytt stall vid SLU Götala nöt- och lammköttforskning en vandring i de anrika naturbetesmarkerna runt egendomen. Trots kraftig blåst och lätt regn kom drygt 50 deltagare för att ta del av Harri Blombergs kunskaper om markerna och fornminneslämningarna.

             

“Alla götars ting”

Efter vandringen samlades deltagarna för en god fika på herrgården med påföljande föredrag av Maria Vretemark, förste antikvarie vid Västergötlands museum. Maria menar att mycket talar för att namnet Götala betyder “alla götars ting”. Man tror också att det har funnits ett tempel här redan under förkristen tid. Det som idag kallas “Tempelbacken vid Götala” kan mycket väl vara den gamla tingsplatsen, menar hon. “Vi kan inte säkert veta då platsen aldrig blivit utgrävd”, förklarar hon vidare.

Fynd man har funnit i området runtomkring (Götala, Järnsyssla och Brunsbo) visar på att detta var en mycket rik bygd. Här levde en samhällselit som levde ett gott liv med lyxvaror från romarriket. Hur kunde det komma sig? Maria berättar om romarrikets stora behov av läder till sina soldater som en möjlig anledning till den goda handeln för bygden. Den finns också en teori om att Järnsyssla var Ragnvald Jarls gård i början av 1000-talet, alltså en mäktig man med direkt kontakt med kungen.

Boskapshandeln var alltså tidigt en viktig orsak till välståndet runt Götala. Vid Brunsbo storäng visar landskapet tydliga spår av odlingssystem från helt olika tidsåldrar. Här odlades marken redan under stenålder och vikingatid. Det viktigaste sädeslaget historiskt i trakten var korn. Råg kom in i jordbruket först under senmedeltid, vilket gjorde att man nu kunde baka bröd som faktiskt kunde jäsa. Vete var en lyxgröda som förekom endast i mindre mängd. Gödsling hade man tidigt kunskap om och man använde växelbruk och trädor.

Ökad efterfrågan på nöt- och lammkött under 1200-talet

Efter kristnandet och framväxten av Skara som kyrkligt och politiskt centrum ökade behovet av kött till en växande stadsbefolkning. Det var framför allt mängden nötkött som ökade under 1200-talet och framåt. Fisk behövde man för att leva upp till kravet på 180 fastedagar per år. En del insjöfisk åts men mycket fisk kom från kustlandskapet och det med boskap som viktigaste betalningsmedlet. Man höll också en stor andel får och man har i funderat en del på varför lammen slaktades i så ung ålder (årsgamla lamm) och förmodligen var det den ökade efterfrågan på pergament till kyrkan. “Lammköttet ska nog i detta sammanhang ses mer som en biprodukt”, menar Maria.

Marias föredrag ledde till många nyfikna och intressanta frågeställningar från deltagarna. Man kan med stöd från historien säga att det finns en lång tradition av att bedriva produktion av nöt- och lammkött i området kring Götala. Nu ser vi fram emot att se en fortsatt positiv utveckling av verksamheten och den forskning som bedrivs vid SLU Götala nöt- och lammköttsforskning.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild