Torpet Lantbruk utsedda till Årets Landsbygdsföretag i Karlsborg 2016

UÅkessonTorpet2017051616Karlsborgsbygdens LRF avdelning utsåg Torpet Lantbruk till 2016 års Landsbygdsföretag med motiveringen ”För en djärv och modig satsning i tuffa tider, som inger hopp och framtidstro för andra”. 16 maj 2017 öppnade Gustav och Sofia Kämpe upp sin lantbruksgård för en stallvisning och fältvandring. Ett drygt 50-tal passade på att se hur paret med dess två anställda kommit igång med nytt kostall. ”Att investera i nytt kostall var ett stort beslut för oss. Noggrant gick vi igenom investeringen och hade ganska klart för oss att denna förändring behövdes och kunde räknas hem”, berättade Gustav. År 2008 tog de över Gustavs föräldrars gård där de idag brukar 200 hektar åkermark och 50 hektar är betesmark.

 

Växtföljden är idag helsäd eller vårsäd samt insådd och därefter vall under 3 år. Mjölkproduktionen idag uppgår till 6000 liter per vecka, man levererar konventionell mjölk till Arla.

 

Jämn fördelning mellan SRB och SLB
UÅkessonTorpet201705167”Vi har något fler rödbrokiga av SRB-ras än av den svart-vita SLB-rasen. Av den rödbrokiga har vi ett bättre avelsmaterial, överlag har vi i Sverige bra och friska kor tack vare ett långsiktigt avelsarbete med ko-databasen”, förklarar Sofia vid vår rundvandring på gården. Det nya kostallet togs i bruk 19 april 2016 och är byggt på lösdrift med robotmjölkning. Alla går i en och samma avdelning och hittills har det fungerat väl. ”Det finns fördelar med att alla djur går tillsammans inomhus, särskilt när man ibland på betet flyttar om i olika grupper. De känner varandra”, säger Gustav. Målet är att korna i genomsnitt ska mjölka minst 10,8-10,9 liter per mjölkning. Med den digitala tekniken följs enkelt hur varje enskild ko levererar och fodergivan anpassas efter hur kon mjölkar i balans med hull. En hullscanner är ett viktigt instrument för att se att korna mår bra. I lösdriften är grovfodret helt fritt. Det består av ensilage blandat med mineraler och salt.

 

Kalvning året runt
UÅkessonkalvar20170516
Kalvstallet byggdes redan 2002. Det krävdes en del anpassning för att integrera det gamla systemet gällande dikalvar med den nya lösdriften. Hittills har det fungerat utmärkt. Korna förlöses i kostallet på sandbäddar. Direkt efter födsel läggs täcke på kalvarna för att hålla uppe värmen i boxarna utan halm. Redan efter ett dygn flyttas de över till kalvstallet där de under någon vecka får anpassa sig i singelbox. Tjurkalvarna skickas efter ett par veckor vidare till köttuppfödare i närheten. I kalvstallet finns tre avdelningar och även här finns digital bevakning över hur kalvarna äter och utvecklas. Larmlistor talar om ifall det finns kalvar som inte äter som de ska. Efter ca 12 veckor avvänjs kalvarna.

 

Fältvandring i vall

Kvällen anordnades av LRF Karlsborgsbygdens avdelning, Skaraborgs Vallförening, Lantmännen i samverkan med Gröna Möten och innehöll många intressanta inslag. Ute i vallen presenterade Lantmännen två av sina vallfröblandningar. I år har man på Torpet Lantbruk sått Mira 24 som innehåller en blandning av timotej, rörsvingel, röd- och vitklöver. Det är en förstaårsvall vi studerar denna kväll. För att gynna tillväxt av klöver har man kraftigt minskat ner på gödningen i insådden. I detta fält las 105 kg kväve inför första skörden, ingen stallgödsel alls nu på förstaårsvallen. ”Vi räknar med att lägga en reducerad mängd gödning till skörd 2 och 3”, berättar Gustav ute på fältet.

UÅkessonVall20170516Sven Stålberg, växtodlingssäljare från Lantmännen, informerar om den valda vallfröblandningen:

En övergripande utmaning är att i vallfröblandningar är fröna ofta olika i storlek och kräver egentligen helt olika djup. ”Men detta är ett väl känt problem bland vallodlare”, menar Sven.
På Torpet Lantbruk skördar man vallen tre gånger per år. Mira 24 är egentligen en blandning som passar bra för fyrskördesystem, men här skördas tredjeskörden senare och ges till ungdjuren. Sofia menar att det kan vara riskfyllt med fyrskördesystem om man skördar första gången för tidigt och därmed skär över tillväxtpunkten, dvs för högt  upp på strået första gången. Då går gräset direkt upp i ax utan att ge en stor bladmassa, vilket riskerar både låg avkastning och försämrad kvalitet.
Timotej är en känd högkvalitativ gräsart. Den är smaklig och har ett högt energivärde. Den har nackdelen av att inte vara så torktålig.
Rörsvingel är en härdig sort, den ger god bladmassa, men kan ha ett lägre näringsvärde.
Rödklöver ger en god proteinandel och är smaklig. Den har också fördelen av att skapa eget kväve till vallen. Den är torktålig.
Vitklöver har också den en hög andel protein och angrips inte lika lätt av sjukdomar som är vanliga hos rödklövern. Den är alltså mer uthållig än rödklövern.

Caroline Leo från Lantmännens Falköpingskontor går igenom de olika parametrarna i analysrapporter som sänds som resultat på inlämnade ensilage-prover. Lantmännen kan bistå med borrprov från silo och rundbalar. Dessa prov ger viktig information för att veta att korna får rätt mängd näringsämnen. I regel kan man säga att ett bra ensilage bör innehålla tre gånger mer mjölksyra än ättiksyra. Sockerhalten i gräset ger rätt förutsättningar för produktion av ett högkvalitativt foder. Saknas tillräcklig mängd socker börjar mjölksyrabakterierna istället att bryta ner gräsets råprotein. Detta ger av förklarliga skäl en sämre kvalitet.

UÅkessonTorpet201705165

En härlig kväll vid Vättern där vi också bjöds på nygrillade hamburgare sponsrade av Lantmännen.

Gröna Möten vill uppmuntra och lyfta fram goda exempel på lantbruksföretag som är modiga och väljer att vidareutveckla och satsa på sin verksamhet.

Ulrika Åkesson, Agroväst

(Samtliga foton tagna av Ulrika Åkesson)