Vad ska vi äta i framtiden?

Dagen före den årliga utdelningen av Nobelpriserna hölls ett antal spännande seminarier genom Nobel Week Dialogue. Många förväntansfulla kom till Stockolm City Conference Centre fredagen den 9 december 2016. Deltagare kom från hela världen för att lyssna till världens experter inom temat Framtidens mat. Gröna Möten var där.
Inledningstalare för en fullsatt samlingssal var Lars Heikensten, VD i Nobelstiftelsen, och han uttryckte vikten av att samhälle och vetenskap träffas och diskuterar de stora utmaningar som världen av idag står inför.

nwd20161209_3Deltagarna fick via app svara på frågan:
Vad gör du för att förändra ditt beteende och skapa en mer hållbar matkonsumtion?
Svaret i den internationella publiken blev jämn mellan följande topp-val:

Slänger mindre mat: 31% av deltagarna
Äter mer vegetariskt: 27% av deltagarna
Äter mer lokalproducerat: 24% av deltagarna

 

Framtidens mat behöver vara både hållbar och hälsosam

Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre, hävdar att vi har nått punkten där vi har tippat över från att ha varit en liten värld på en stor planet till att numera vara en stor värld på en liten planet. Huvudfrågan hur vi ska klara av den utmaningen är hur vi hanterar mat och vad vi väljer att äta.
Det finns flera bevis, fortsätter Johan Rockström, för att jordbruk och produktion av mat är den största påverkansfaktorn av alla: jordbruket är den enskilt största faktorn till förhöjda växthusgaser, den enskilt största vattenförbrukaren, den näring som brukar mest areal, den näring som mest påverkar vår biologiska mångfald negativt.
Ändå menar Johan Rockström att det är fullt möjligt att påverka genom att se till att den mat vi äter är både hållbar för vår värld och hälsosam för oss människor.
Social business är en ny växande kraft som startade med Muhammed Yunos i Bangladesh. Han såg dels svältande unga, och dels hög arbetslöshet och insåg att här finns det möjligheter. Tillsammans med livsmedelsindustrin har han hittat sätt att utnyttja råvaror som inte passar in i dagens livsmedelssystem.
Fattiga bönder och arbetslösa blir genom hans arbetsmodell sina egna entreprenörer och ges möjlighet att lära sig ny teknik. Bankerna var en utmaning, detta löste man genom att starta egna banker där idén räckte som säkerhet för att starta igång. Muhammed Yonus råd är att fokusera på att skapa ditt eget arbete utifrån de möjligheter som finns där du är. Mango som ruttnar på träden i Bangladesh tas om hand, torkas, fryses och blir istället för svinn nyttig mat. Potatis i Frankrike som inte duger till pommes frites tas om hand och blir ett social business-projekt där man producerar potatissoppa som idag är en efterfrågad produkt på den franska marknaden.

Anne-Marie Hermansson, professor i biologi och bioteknik på Chalmers gör ett inlägg under dagen och säger att ett problem som behöver lyftas fram är livsmedelsindustrin överutnyttjande av vatten. Det är av stor vikt att reducera mängden vatten och energi inom livsmedelsproduktionen för att nå ett hållbart livsmedelssystem.
Hon menar vidare att under senare år kan det konstateras att vi saknar tillräcklig och djup vetenskap om matlagning och industriell livsmedelsproduktion. Det har lagts allt mindre resurser och investeringar i att öka vår kunskap inom området, både inom forskning och inom industrin.

Peter Tyedmers, professor i ekologisk ekonomi vid Dalhousie University i Halifax hävdar att visst förstår vi problemen eller vad vi borde fokusera på, men vi saknar det globala engagemanget, viljan till gemensam förändring. För att uppnå ett hållbart livsmedelssystem krävs politiska incitament. Vi måste producera mer hälsosam mat och det måste vara lätt för oss konsumenter att välja detta alternativ. Han tar även upp en annan intressant aspekt i sammanhanget. Peter Tyedmers säger att i vår iver att all mat ska vara färsk har vi glömt etablerade förvaringstekniker som djupfrysning och konservering. Det är många gånger som en lokal producerad produkt som frysts eller konserverats är ett långt bättre alternativt än färskt, flygfraktat. Idag finns fantastiska tekniker för att t ex frysa in fisk direkt på båt som många gånger t o m är bättre än den färska fisken, något som Peter Tyedmers själv särskilt har studerat.

 

Lokalproducerat småskaligt eller GMO-teknik

Lindiwe Majele Sinbanda, VD för Fanrpan, gav oss det afrikanska perspektivet där frågan är hur kan vi ändra våra matvanor till något som är både mer hållbart och mer hälsosamt. Hon menar att det är viktigt att vi äter det som kan odlas lokalt. Till Afrika importeras många råvaror som inte är möjliga att odla där. Idag äter vi alltmer likformigt och har tappat traditionen av en mer varierad kost. Det är också viktigt att uppmuntra jordbrukare att inte bara odla en enda gröda utan att satsa på diversifiering.
I dagens samhälle där allt ska gå snabbt och vara effektivt (grab & go) äter vi ofta utan tanke på varifrån råvarorna kommer ifrån eller vem som har lagat maten. Den monokulturella trenden som växer är en stor riskfaktor och en orsak till att vi idag äter mindre hälsosam mat, menar Lindiwe Majele Sinbanda. Hon understryker att det inte längre bara är avkastning som räknas, vi måste även ta med näringsinnehåll som en lika viktig parameter genom hela kedjan.
Richard J Roberts, nobelpristagare i medicin 1993, menar att den västerländska anti-GMO debatten som råder är förödande. Den bygger inte på vetenskapliga, utan på emotionella argument. Om vi ska lyckas i utvecklingsländer med att odla bra, hälsosamma råvaror måste vi utnyttja GMO-tekniken, menar han. Detta är en av det tekniker som kommer att krävas för att förbättra produktkvalitet, avkastning och produktsäkerhet.
Det är svårt att i debatten hitta ett enkelt ställningstagande. Någonstans inser man att det är inte antingen eller. Det som verkar vara kärnan är att skapa valmöjligheter genom hela värdekedjan och att i slutändan vara tydligt gentemot konsumenten vad produkten innehåller och hur nyttig den är. Lyssna själv på debatten via länken:

 

Kan vi fortsätta äta kött

Detta är en fråga som länge har varit svår att diskutera, den har ställt människor mot varandra. Moderator Tara Garnett, grundare av Food Climate Research Network, inleder med fakta att 15 % av den globala klimatförändringen härrör från uppfödning av köttdjur och mjölkproduktion. 70 % av vår brukbara areal går åt till denna näring.

nwd20161209_2

Tara Garnett poängterar även ojämlikheten mellan kontinenter och länder vad gäller hur mycket kött och mjölkprodukter vi äter.

Hon jämför en amerikan som äter 100 kg per år och person med att i Etiopien är motsvarande medelvärde 8-9 kg.

Alltså konsumeras den största mängden kött av de som behöver det minst.

 

Inte direkt någon nyhet, men viktigt att ha med sig. I många länder är brist på protein ett stort problem och rött kött blir i flera fall en nödvändighet för att bygga välfärd och inte minst jämlikhet. Lindiwe Majele Sinbanda talar helt kort om järnbrist hos kvinnor i afrikanska länder. Hon säger att det är inte självklart att globalt gå ut med argument om att vi ska sluta äta rött kött då det finns delar av världen som verkligen behöver få del av detta för att må bra.
Nicolette Hahn Niman, författare, advokat och uppfödare i Kalifornien har under större delen av sitt liv varit vegetarian. Numera driver hon en ranch tillsammans med sin man där de föder upp köttdjur.

Efter hand har livet på ranchen gjort klart för Nicolette Hahn Niman den nytta som djuruppfödning gör i det biologiska systemet. Hon har redan författat ett par böcker om djuruppfödning och främst har hon lyft fram gräsuppfödda köttrasdjur. Detta uppfödningssystem är av stor vikt för ekosystemet, menar hon. Nicolette Hahn Niman förstår debatten om det röda köttet, men säger samtidigt att det är inte alls självklart att vi kommer att fortsätta äta lika mycket rött kött. Trenden är redan nedåtgående för rött kött och mejeriprodukter.
Istället för att gå i polemik med varandra behöver vi hitta sätt att samarbeta och uppmuntra djuruppfödare och mjölkproducenter till att utvecklas och lyfta fram de fördelar som finns, t ex förhindrande av jorderosion, ökad kolbindning och ökad biologisk mångfald.
Gräsuppfödning är hållbart och i de flesta fall idag utnyttjas arealer som inte är lämpad för t ex spannmålsodling, hävdar Nicolette Hahn Niman. Djuruppfödare är idag i hög grad medvetna om vikten av en god djuromsorg, mindre antibiotikaanvändning och djurhälsa för att få god avkastning och kvalitet. Lyssna på hela seminariet “Can we continue to eat meat?”

 

Återkommande på seminarierna var vikten av att kommunicera fakta och nå ut till konsumenters medvetenhet om vad deras matval innebär för dem och för jorden. Upplevelsen av att vara där var att frågan om mat och matförsörjning är alltmer i fokus både inom forskning, inom vidareförädlingsledet och hos oss som konsumenter. Alla seminarier var fullsatta och frågorna till experterna var många. Mycket mer diskuterades under Nobel Week Dialogue och det går att lyssna på allt i efterhand.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedelnobelweekdialogue